3 February 2016

FIKA OCH LITE FUNDERINGAR KRING SPRÅK



Tja!

Det är konstigt hur språk fungerar. Märker själv att jag vissa dagar pratar och skriver hellre på ett språk och andra dagar på ett annat. Så finns det även dagar då jag varken kan tala eller skriva något språk, då blir det bara en stor pyttipanna - man lägger in de ord och meningar man kommer just då på och så önskar man att den som behöver motta de man vill förmedla förstår :) 

Tror alla tvåspråkiga kan känna igen detta "problem" . Hjärnan kan helt enkelt inte ta till sig allt för mycket och därmed väljer den sig att konsenterera sig på det språk som gäller för den stund. Idag är det helt tydligt en svensk dag :) Finskan ligger och sover fortfarande i sin egen lilla box i hjärnan och få se om den alls vaknar till sig. Tycker att dagens (finska)samhälle lägger lite för stor press på att man skall kunna ett spåk perfekt innan man kan titulera sig för att man behärskar det. Sorligt enligt min mening. För är det inte viktigare att man vågar öppna sin trut och bli förstådd istället för att hålla fast käften i rädsla för att man kanske sätter ett pronomen för mycket, böjer ord fel eller värst av allt blir påmind av åhöraren att man inte utryckte sig gramatikaliskt rätt.

Oj, skulle inte alls skriva om detta idag men det är något som jag har länge funderat över. Något jag själv också borde bli bättre på. Att ta hänsyn till varandra. Vi är alla olika och bra så. Och vi har alla rätt att våga utrycka oss - oberoende på viket språk det är. 

No comments:

Post a Comment