Vet inte om det är något fel på mig men jag älskar januari. Det är en ny fresh börja. Julen, stressen och den allra mörkaste tiden är förbi och man kan siktar på det nya.
Jag har funderat mycket på det kommande året, vad allt jag skulle vilja åstadkomma. Mål som man borde skriver upp, stora som små - för när man skriver upp dem gör man dem konkreta, även om de kan vara nästan intill omöjliga att uppfylla. Så på kvällarna innan jag har gått och lagt mig har jag funderat vad är det jag verkligen vill. Och vet ni det står helt tomt. Jag har inte haft något att skiva ner och det är då man får lite stress. Är det inget jag vill åstadkomma? Är jag nöjd med hur det är?
Så jag bestämde mig för att sluta fundera för mig själv ett par dagar och ta tid att vara med den jag älskar mest. Jag gick på två långa sköna yinjooga-passer, vi tog långpromenad i Runsala och så tog mannen med mig och åka skridskor, något ja inte gjort på mer än 10 år. Vi pratade också mycket om vad vi vill tillsammans göra och hur vi kan stöda och hjälpa varandra.Vilka drömmar vi har för det kommande året. Det vi kom underfund med är att vi behöver något att se framemot. En morot. Så det första vi gjorde var att boka en långsemester som vi talat om att göra i mer än fem år. Åka långt bort och koppla av. Njuta av sol, god mat, salsa och spanska.
Så vår första morot för året är Mexiko. Så jag längtar.
Oi, kuulostaa niin hyvältä - sekä tuumailu-prosessi että se porkkana!
ReplyDeleteEikö kuulostakin! Ihanaa jos joku muukin on samaa mieltä ;)
Delete